"I flera av Europas konstnärskolonier
skildras lokala befolkningens arbete och seder eftersom detta
representerade en värld på väg att försvinna."
Många hitresta konstnärer verkade i Ljugarn kring år 1900. (Se
"Ljusa udden", Ljugarn i konsten). Många bar med sig
intryck från konstnärskretsar i Europa, främst Paris, där också
Skagenkonstnärerna vistats. Bland dessa "beresta"
ljugarnkonstnärer kan nämnas holländaren Johan Briedé, Axel
Lindman som utbildades i Paris på 1870-talet, Fanny Brate utbildad i
Paris och Louis Sparre som första gången var i Paris 1879. Andra
produktiva samtida konstnärer var Jacob Hägg och ättlingarna Göthlin. Så gott som samtliga av dessa avbildar miljöer, båtar och
byggnader, inga människor!

***
"Målarna själva framställde
sig som fria konstnärssjälar. Deras kulturradikala och självständiga
kvinnor poserade i långa vita klänningar på stranden. När Skagenmålarna
skildrar sin egen värld är himlen sommarfager, solen skiner över
fria människors bekymmerslösa sommardagar."
Även en van porträttmålare som Louis Sparre tycks undvika att
avbilda människor, i alla fall lokalbefolkning, i sin
ljugarnproduktion. I
David Ahlqvists bok "Louis Sparre, Gotlandsskisser" finns 84
verk av Sparre. Endast på två av dessa finns människor:

I "Den ljusa udden" finns ytterligare ett
par liknande sparrebilder.
***
"Under perioden fanns också
en allmän fascination av så kallade primitiva, ociviliserade
befolkningar."
Slutligen ett foto med tillhörande text ur "Den ljusa udden":


***
Sådan tycks alltså världsbilden ha sett ut i konstnärskretsar
och hos "fint folk" under decennierna kring 1900. Och det
var utan tvekan enbart konstnärer och "bättre bemedlade"
som kunde unna sig att idka badortsliv på Ljugarn i turismens
gryning. Och vilka var de? Se nästa sida!