|       Sidan 4       |      


.

"I flera av Europas konstnärskolonier skildras lokala befolkningens arbete och seder eftersom detta representerade en värld på väg att försvinna."

Många hitresta konstnärer verkade i Ljugarn kring år 1900. (Se "Ljusa udden", Ljugarn i konsten). Många bar med sig intryck från konstnärskretsar i Europa, främst Paris, där också Skagenkonstnärerna vistats. Bland dessa "beresta" ljugarnkonstnärer kan nämnas holländaren Johan Briedé, Axel Lindman som utbildades i Paris på 1870-talet, Fanny Brate utbildad i Paris och Louis Sparre som första gången var i Paris 1879. Andra produktiva samtida konstnärer var Jacob Hägg och ättlingarna Göthlin. Så gott som samtliga av dessa avbildar miljöer, båtar och byggnader, inga människor!

***

"Målarna själva framställde sig som fria konstnärssjälar. Deras kulturradikala och självständiga kvinnor poserade i långa vita klänningar på stranden. När Skagenmålarna skildrar sin egen värld är himlen sommarfager, solen skiner över fria människors bekymmerslösa sommardagar."

Även en van porträttmålare som Louis Sparre tycks undvika att avbilda människor, i alla fall lokalbefolkning, i sin ljugarnproduktion. I David Ahlqvists bok "Louis Sparre, Gotlandsskisser" finns 84 verk av Sparre. Endast på två av dessa finns människor:

I "Den ljusa udden" finns ytterligare ett par liknande sparrebilder.

***

"Under perioden fanns också en allmän fascination av så kallade primitiva, ociviliserade befolkningar."

Slutligen ett foto med tillhörande text ur "Den ljusa udden":

***

Sådan tycks alltså världsbilden ha sett ut i konstnärskretsar och hos "fint folk" under decennierna kring 1900. Och det var utan tvekan enbart konstnärer och "bättre bemedlade" som kunde unna sig att idka badortsliv på Ljugarn i turismens gryning. Och vilka var de? Se nästa sida!

Läs mera!

         

End